Att bo på landet

En utvandrad Stockholmares dagbok

9:e December
Vi vaknade upp till en underbar matta av kristallvit snö, som täckte varenda centimeter av landskapet. Vilken fantastisk syn! Finns det något vackrare ställe i hela världen? Att flytta hit var det bästa jag någonsin gjort. Jag skottade för första gången på flera år och kände mig som ung på nytt. Jag skottade både vår uppfart och trottoaren. I eftermiddags kom snöplogen och fyllde trottoaren med snö igen och blockerade uppfarten, så jag fick ta en vända till med snöskyffeln. Vilket underbart liv.

12:e December
Solen har smält all vår fina snö. Vilken besvikelse. Min granne säger att jag inte ska oroa mig, vi kommer absolut att få en vit jul. Ingen snö på julen skulle ju vara förskräckligt! Bob säger att i slutet på vintern kommer vi att ha så mycket snö att jag aldrig vill se snö igen. Jag tror inte att det är möjligt. Bob är en trevlig människa. Jag är glad att han är vår granne.

14:e December
Snö, underbara snö! Det kom 20 cm i natt. Temperaturen hade sjunkit till -20. Kylan får allting att gnistra. Vinden gjorde mig lite kall, men jag värmde upp mig med att skotta uppfarten och trottoarerna. Detta är livet! Snöplogen kom tillbaka i eftermiddags och begravde allt i snö igen. Jag insåg inte att jag skulle behöva skotta så här mycket, men jag kommer verkligen i form på det här viset.

15:e December
50 cm till. Sålde min van och köpte en fyrhjulsdriven bil i stället. Köpte vinterdäck till frugans bil och två extra snöskyfflar. Frugan vill skaffa en vedspis utifall elektriciteten skulle sluta fungera men jag tycker det verkar löjligt. Vi bor ju faktiskt inte i Alaska.

16:e December
Snöstorm i morse. Föll omkull på isen på uppfarten när jag saltade. Ont som fan. Frugan skrattade i en timme...Roligt..

17:e December
Fortfarande långt under noll grader. Vägarna är för isiga för att man ska kunna ta sig någonstans. Det var strömavbrott i fem timmar. Inget att göra utom att stirra på frugan och försöka att inte irritera henne. Vi skulle nog ha köpt en vedspis, men det erkänner jag inte för henne. Jag hatar när hon har rätt. Jag kan inte fatta att jag fryser ihjäl i mitt eget vardagsrum.

20:e December
Elektriciteten är tillbaka igen, men det kom 35 cm till av den där vita skiten i natt. Mer snöskottning. Det tog hela dagen. Snöplogen kom två gånger idag. Försökte hitta en grannunge som kunde skotta, men dom var upptagna med att spela hockey sa dom. Jag tror dom ljuger. Ringde till den enda järnaffären i trakten för att fråga efter en snöslunga, men dom var slut. Dom får kanske hem fler i mars. Jag tror dom ljuger. Bob säger att jag måste skotta annars kommer kommunen att göra det och sedan skicka mig en räkning på jobbet. Jag tror Bob ljuger också!

22:a December
Bob hade rätt om att det blir en vit jul. Det föll 32 cm till av vit jävla snö inatt och det är så inihelvete kallt att det antagligen inte kommer att smälta förrän i Augusti! Det tog mig 45 minuter att klä på mig och gå ut och skotta i morse, sedan blev jag pissnödig. När jag klätt av mig, pissat och klätt på mig igen så var jag för trött för att skotta. Försökte hyra Bob att ta hand om snöröjningen resten av vintern eftersom han ju har en plog på sin lastbil, men han säger att han inte har
tid. Jag tror att den jävla skitstöveln ljuger!!

23:e December
Bara 5 cm snö idag. Det är nollgradigt nu. Frugan ville att jag skulle juldekorera huset i morse. Är hon helt jävla slut eller? Varför sa hon inte det för en månad sen? Hon säger att hon gjorde det men jag tror fan kärringjäveln ljuger!

24:e December
15 cm. Snön har blivit så jävla hårt packad av snöplogen att jag bröt av skyffeljäveln. Tror jag fick en hjärtattack också. Om jag får tag på han som kör plogbilen så ska jag fanimej ta tag i pungen på han och dra han genom snön! Jag vet att det jävla psykot gömmer sig runt hörnet och väntar på att jag skottat färdigt, sen kommer han i 100 knyck och plogar igen allt.. Tanten ville att vi skulle sjunga julsånger medans vi öppnade julklapparna men jag var för upptagen med att spana efter plogbilen..

25:e December
God jul. 50 cm till av förbannad jävla snö!!. Blev insöad. Tanken på att skotta får mitt blod att koka. Gud vad jag hatar SNÖ!!! Plogbilsföraren stannade till idag och frågade hur läget va, jag slog till den jäveln i huvet med skyffeln...

26:e December
Fortfarande insnöad. Vad fan skulle jag flytta hit för, jävla håla!! Och allt var HENNES idé..Hon går mig på nerverna...

28:e December
Fortfarande insöad. Satmaran gör mig galen.

29:e December
25 cm till. Bob säger att jag måste skotta taket annars kan det rasa in. Jävla dumskalle, tror han att jag är helt sänkt eller??

30:e December
Taket rasade in. Plogföraren har stämt mig på 1 miljon för att jag slog honom i huvet och kärringen har åkt till sin mamma...

31:a December
Eldade upp hela jävla hushelvetet..Ingen mer snöskottning här!!

8:e Januari
Jag mår så bra. Jag älskar dom här små pillren dom ger mig. Varför är jag fastbunden i sängen?

Poker face... eller kanske inte...

 

Helt apropå...
  Jag har lite svårt att förstå dom som sitter framför datorn - eller live - och spelar bort sina pengar... som dom egentligen inte har. Nu menar jag inte de som är singlar (om dom inte snor pengar från någon annan), de får göra vad de vill med sina pengar... utan dom som har partner eller andra att tänka på.
  Hur kan man med gott samvete sitta och spela bort pengar som skulle behövas lägga på annat som t.ex mat, räkningar och annat. Det är inte gratis att leva.
  Tycker att det borde vara en självklarhet att man delar på de gemensamma utgifterna om man bor tillsammans, så är iaf jag uppfostrad.
  Själv har jag inga pengar att spela bort... mina går till hyra, el, mat och allt annat som kostar för att jag ska kunna få bo kvar i min lgh och kunna få mat på bordet, det är inte gratis att ha tak över huvudet. Och så har jag husdjuren att ta hand om. De kostar inte heller gratis, men jag skulle inte vilja vara utan dom så de får mat hur lite pengar jag än har kvar efter att alla räkningar är betalda. Vissa månader går jag nästan på knäna och vissa månader har jag så att jag kan "unna" mig nåt. Det är som med allt annat... det går upp och det går ner.
  Men aldrig att jag skulle sätta mig och spela bort mina sista korvören. Man har ju ändå ett ansvar för de man lever med - partner, barn och/eller husdjur.
  Man kanske skulle börja spara så att man har råd att göra nåt "riktigt kul" nån gång. Ibland så önskar man att man vore gjord av pengar, men det är man ju inte.

  Djuren!!! De underbara djuren :)
  Saga (hunden - snart 5 år)... Älskar snön, kan rulla rulla rulla runt i snön och är sen lika vit som en snögubbe. Det enda mörka som syns är hennes ögon så hon ser nästan ut som ett spöke. Ibland när vi är ute beter hon sig som en trotsig tonåring och gör tvärt mot vad man säger, men de flesta gånger så lyssnar hon och gör som man säger. Det finns så mycket bus i henne och det lyser i hennes ögon när man busar med henne. I Love That Dog.
  Skruttan (svarta katten - 7 mån)... Pratar och spinner och vill ha uppmärksamhet när hon är vaken. Hon kan sätta sig mitt på golvet och börja jama om hon känner sig uttråkad och ingen bryr sig om henne. Kommer runt kl 8 nästan varje morgon och sätter sig på mitt bröst och spinner. Då tycker hon att det är dags att jag går upp och hjälper inte det så börjar hon tugga på mitt hår. Ska gärna följa med in i badrumet när man går dit. Ligga i knät eller på bröstet eller vara i famnen är favoriter. Hon är väldigt intelligent, den katten.
  Smulan (vit/svarta katten - 14 veckor)... Behöver skaffa hörapparat. Antingen så hör hon inte eller så vill hon inte höra eller förstå. Börjar spinna bara man petar på henne. Ska gärna ligga nära, på en går bra också, men vill helst inte vara i famnen. Har mycket bus i kroppen och det ska hon ha när hon är så liten. Hon är go, den katten.
  Katterna föredrar Sagas vattenskål framför sin egen och sitter och lapar från den istället. Skruttan knaprar även i sig Sagas torrfoder ibland. Saga är inte speciellt road av detta, men hon tar det bra. Skruttan har lärt sig att låta Saga vara ifred när hon äter, men den lilla är framme ibland och förstår inte vad Saga menar när hon morrar så då får man lyfta bort den lilla envisa från Sagas matskål.

Ketchupeffekten...

  Lite fakta om ketchupeffekten i ketchupflaskan... (sant faktiskt)

  Högsta tillåtna rinn-hastighet för ketchup är i USA sex cm/minut. 1993 sänktes hastigheten från tolv cm/minut till sex cm/minut. Nej, man får verkligen inte spruta snabbare än så och det är därför det är en sådan pina ibland att få ut tomaterna ur flaskan.


  Ketchupeffekten har även tillämpats på snöfallen denna vinter...

  Det kommer inget, det kommer inget, det kommer inget, det kommer... kaos. All snö på en gång. Man har ju knappt hunnit skotta undan den snö som fallit förrän det är dags igen. Har ibland känts som om det varit lika bra att göra sig en igloo och hämta med sig primusköket ut och bosätta sig i sin igloo så man kan gå direkt ut på morgonen och börja skotta igen.
  Jag har ju inget hus att skotta fram gångvägar och garageuppfarter till, men två bilar ska iaf skottas fram när de ska användas. 
  Kärlekens bil har varit svår att få fram några gånger... Vissa gånger får man ut bilen lätt, andra så tar det lååååååång tid innan man fått ut bilen ur parkeringsfickan. Kallt, varmt, kallt, varmt... en väderlek som inte är det mest optimala.
  Slir med det drivande hjulparet gör det halt under... kommer man inte bakåt så testar man framåt... bakåt... framåt...
  Innan vintern flippade ur som den har gjort så inhandlade jag ett par "plastbitar" på Biltema för en billig penning, slängde in dom i bilen och lät om ligga där med tanken att ""De där kommer jag nog inte få användning för, men de kan vara bra att ha ifall att"". Så fel jag hade i att de inte skulle komma till användning och så rätt jag hade i att de skulle vara bra att ha...
  "Plastbitarna" som är lika breda som ett ordinärt däck och kanske 50 cm långa, kör man in under de drivande däcken, så långt in under man bara kan, och sen kör man försiktigt bilen bakåt... eller framåt, om man nu ska åt det hållet... utan att få spinn på hjulen och så har man fixat ut bilen på ett kick!
  Är så jäkla nöjd med köpet och kan bara rekommendera andra att köpa liknande. De har kommit till användning flera gånger redan.

Snart är det vår :)



Trafikkaos!!!

 


Igår kväll gick jag ut och skottade runt bilen och gjorde den startklar inför dagens frissbesök. Jätteskönt att bara kunna sätta sig i bilen och dra iväg eftersom vi skulle åka 08:45 för att komma i tid... trodde vi.
  Det började bra... upp innan klockan ringde, prata lite med katterna och hunden, in i badrummet med sällskap av katterna, in i duschen, ut ut dushen, in i köket och diska av gårdagens använda tallrikar och bestick, på med vattenkokaren, på med kastrull med vatten och koka köttfärs till djuren, göra frukost till mig och djuren, göra kaffe till kärleken, in och väcka kärleken som fortfarande trynar sött i sängen, på med kläder o annat som behövs för att man ska slippa åka dit för förargelseväckande beteende när man kliver utanför porten, kärleken går ut med hunden... sen är allt klart för avfärd.
  Det går super, bilen startar utan krångel, vi kommer ut från parkeringsfickan, svänger ut på gatan, trafikljus, vidare ut på Örbyleden, trafikljus, trafikljus, Huddingevägen, trafikljus, in i tunnlarna, stopp...STOPP!!! Fan!!!
  Vi hade hunnit köra 5 min innan det stod still i trafiken: Vi kröp fram 5 meter, stopp, 10 meter, stopp, 3 meter, stopp... osv osv... Harre gu', efter 10 min hade vi nog kommit 100 meter och inte ens kommit in i tunnlarna.
  Hade jag vetat detta hade jag kört via Årsta och sen vidare via "bakvägen" till 222:an, men nej... det visste vi ju inte...
  En resa som i vanliga fall tar 20-30 min, beroende på omständigheter, tog en timme och femton minuter... 1.15!!!! En timme och femton förbanskade minuter satt vi i bilen och självklart så blir man så kissnödig så man tror att man håller på att drunkna... man ser guldfiskar, som kärleken brukar säga.
  Halt var det också, så jag kunde inte gasa på heller, däcken släppte faktiskt ett par gånger och då har man inte lust att dra på och riskera hamna där man egentligen inte ska hamna med en bil.
  Men till slut så var vi ändå framme, 1 timme och 30 min sena, och gjorde frissan stressad... Stackarn säger jag bara...
  Det vara bara att hiva av sig ytterkläderna och sätta sig i friss-stolen och köra på.
Jag = färgning, slingning och klipp.
Kärleken = färgning - två färger och klipp.
  Jag är djupt impad av frissan - som också är kärlekens syster - som på kortare tid kunde fixa till kalufserna på oss båda OCH jag är supernöjd med resultatet... nu har jag eld i håret :)


Bländande vitt

  Bländad!!!
  Vem fasiken lyste med en lampa i ögonen på mig?
  Skulle gå ut med Saga på hennes morgonpromenad och när jag kom ner till porten så blev jag bländad och stod och kisade ett tag innan jag (nästan iaf) trevade mig fram till porten och öppnade den.
Saga stod otåligt och väntade och undrade vilka problem jag hade eftersom jag inte öppnade porten så hon kunde komma ut.
  Det var ända in i Helsingland vad solen var stark i morse och mot den vita snön så kändes det som om lampan lyste i 360 graders vinkel... finns det vinklar på 360 grader? Och isf, hur många?
  Gu' vad det gjorde ont i mina ögon och jag var nära att vända och gå upp i lägenheten och leta reda på mina solglasögon.
  Saga glodde på mig och jag kunde se hur hon försökte projicera sina tankar över till mig...
nödig...nödig...nödig...kom nu kärring...nödig...nödig...nödig...
  Skare på snön! Kallt!
  Saga älskar snön - verkligen älskar snön - men idag var det skare på snön och då var det inte alls lika kul. Är ju inte så lätt att rulla runt i snö som inte är mjuk utan man ligger ovanpå för att den är så hård.
  Jag slängde lite snöbitar som hon fick jaga och hon älskar det lika mycket om inte mer... mycket bus finns det i lilla Saga - by the way... Saga är en Berner Sennen, så sååååå liten är hon inte.

  Har hunnit med dagens goda gärning också. Tantaluran en trappa ner gick ut en stund innan Saga och jag kom ut och jag såg hur svårt hon hade att ta sig fram till sopstationen - det var inte skottat framför. Tantan går dåligt och med en massa snö framför så är det inte så lätt. 
  Hon var på väg att vända med påsarna i handen när jag kom fram och frågade om jag skulle kasta dom åt henne. Hon blev så tacksam för det lilla och jag blev glad för det lilla tacket.

  Skruttan (svarta katten) kom in som vanligt och satte sig på mitt bröst i morse, men idag kom hon 1 timme senare än vanligt. Hon knarrar innan hon hunnit fram och förväntar sig att jag ska kela med henne, vilket jag iofs gör... svårt att låta bli. Efter att hon har suttit en stund så siktar hon in sig på mitt hår och går sen till attack. Hon har börjat tugga och slicka på mitt hår när hon får chansen och det är extremt irriterande, vill inte ha henne slafsande i mitt hår.

  Smulan (vit/svarta katten) attackerar fötterna genom lakan och täcken. Harre gu' vad hon är inne för att döda. Skulle hon komma åt mina fötter på riktigt så tycker jag synd om henne. Ingen... INGEN... rör mina fötter. Jag gillar inte fötter och att någon skulle få ta tag i mina fötter... det finns inte på världskartan. Det landet är inte "uppfunnet" än.


OS och sjuktider...

  En vecka har gått av min sjukskrivning och jag har gjort som min läkare beordrat mig - i stort sätt iaf - vila (massor), piller (massor - wosch), insmorning av salva (en del), massage (lite si och så), inga tunga lyft (inte många iaf), bastu (ingen alls)...
  Tycker jag har varit väldigt duktig faktiskt, jag som drar mig in i det längsta med att hälsa på hos vitrocken... och sen att jag lyder ordinationen... någorlunda iaf... harre gu'... kors i taket.

  Det "tråkiga" med sjukskrivningen är att det är OS på såna tider som jag annars inte hade kunnat titta på spektaklet om jag hade varit i jobbform, men tittar jag? Nä, jag är så duktig och sover på nätterna när det är tänkt att man ska sova. Har inte varit uppe en enda natt utan vackert kollat in repriserna/sammandragen under dagtid...
  Vinter-OS är iaf mycket roligare än sommar-OS.


  Nu räcker det med snö... Vår och värme längtar min kropp efter. Kallt så det förslår och min arma lekamen tycker inte om kyla. Nä, fy för den lede... och han har väl tillräckligt med värme där nere i källaren så att han skulle kunna dela med sig lite till oss här på våningen över.
  Jag tror jag har frysit om varenda jäkla liten cell min kropp är uppbyggd av, konstigt att jag inte har skakat sönder i atomer och blivit beemad till varmare klimat... Kanske kunde vara ett nytt sätt att resa?


Och sen så var det det här med positivt tänkande... Kan det bli mer positivt än så här...?

  Är man soldat i finska armén så har man två möjligheter.
  Antingen överlever man eller också dör man. Överlever man så är det inget mer med det, men dör man så har man ytterligare två möjligheter.
  Antingen begravs man i en massgrav eller så begravs man ensam. Begravs man i en massgrav så är det inget mer med det, men begravs man ensam har man ytterligare två möjligheter.
  Antingen blir man en blomma eller så blir man ett träd. Blir man en blomma så är det inget mer med det, men blir man ett träd så har man ytterligare två möjligheter.
  Antingen blir man ved eller också blir man papper. Blir man ved är det inget mer med det, men blir man papper så har man ytterligare två möjligheter.
  Antingen blir man vanligt papper eller också blir man toapapper. Om man blir vanligt papper så är det inget mer med det, men blir man toapapper så har man ytterligare två möjligheter.
  Antingen kommer man till herrarnas eller också kommer man till damernas. Kommer man till herrarnas så är det inget mer med det, men kommer man till damernas så har man ytterligare två möjligheter.
  Antingen blir man torkad där fram eller så blir man torkad där bak. Blir man torkad där bak så är det inget mer med det, men blir man torkad där fram så är det inte så dumt att gå med i finska armén...

RSS 2.0