Vårkänslor så det förslår

  Saga har "vårkänslor", hon löper och gnäller och gnyr så fort hon får korn på något av andra könet. Det spelar ingen roll om det är hund eller människa. Harre gu', hon gnyr åt 12-åriga killar och hon skvätter stup i kvarten när man är ute och går med henne. Hon lyfter på ena benet som om hon vore hane när vissa dofter sitter högre upp. En gång satte hon sig för att skvätta, kände en doft lite längre fram, gick fram några steg (fortfarande sittandes) och kissade fortfarande. Hon är rätt rolig ibland.
  Igår var vi och hämtade lite av Älsklingens saker som hon hade hos sin syster, bilen blev full kan man säga. Stackars Saga som satt där bak tillsammans med en jättekartong.
  Iaf... när vi lastat in allt så stod vi ute en stund och pratade med systerns kille. Hundarna var lösa, deras hund Charlie och Saga. Charlie är en hane som är "knipsad" och alltså inte har sina kulor kvar, men det spelar visst ingen roll.
  Harre gu' vad hundarna satte igång. Saga gjorde sig till och fjäskade som aldrig förr och Challe var med på noterna och försökte sätta på henne, en liten Berner Sennentik under en stor Newfoundlandhane... inte bara en gång utan Challe försökte säkert tio gånger och Saga vek snällt undan svansen. Hon måste ha blivit grymt besviken då det inte hände något när hon hade den store på ryggen. 
  Saga var inte direkt vacker sen, dregel över hela ryggen. Challe var helt slut och tungan hängde på sned.
  Ska duscha henne efter sista rundan idag, så hon slipper gå ut med blöt päls.

  Tror Smulan så smått börjar bli könsmogen, hon har fyllt fem månader, på väg mot sin sjätte.
  När jag torkade av soffbordet idag så använde jag ett medel som innehåller klorin och Smulan blev som tossig. Hon hoppade upp på bordet och gned huvud och hals mot bordsskivan som en galning. Jag gick och hämtade nåt annat att torka av bordet med för att hon skulle sluta och då sa Älsklingen att Smulan hade slickat på bordet. Blir hon dålig så vet vi varför, klorin är ju inte direkt nyttigt.

  Det enda som är säkert i livet är att vi alla kommer att dö - kanske skulle man leva som om varje dag var den sista, för man vet aldrig när den sista dagen kommer, men gud så jobbigt. Då skulle det bli festande och resande varje dag och en massa annat kul och med den takten kanske man trillar av pinn tidigare än vad det är tänkt. Man kanske ska ta det lite lugnt i alla fall.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0